Jorn - vilken röst!

Jag har tidigare nämnt norrmannen Jorn Lande i mina inlägg. Jag anser att han tillhör de absolut främsta inom hårdrocken, en röst i klass med Ronnie James Dio har satt honom i rockens finrum. Han är en sångare som alla stora band vill ha som gästartist på sina plattor. Jag kommer att skriva mycket om honom eftersom han är en av mina absoluta favoriter. Detta inlägg kommer jag att berätta om hans framträdande på Nordic Rock i Umeå. Jag tycker det är tråkigt att så många missade möjligheten att se honom eftersom spelningen var förlagd till 20.00, lite väl tidigt för att ge honom det utrymme han förtjänar. Jag pratade med en hel del människor, och flera som aldrig hört honom förut, och alla var lika eniga, vilken röst! Vilket ös! Vilka låtar! Det var kommentarerna. Han gjorde en riktig kanonspelning, och eftersom han spelar på SRF till sommaren igen finns faktiskt möjligheten att se honom ännu en gång. Jag ska senare i min blogg återkomma med lite fakta om denna fantastiska sångare och en recension på hans plattor, men om ni redan nu är sugna på att höra honom, köp senaste plattan Spirit Black, den gör ingen besviken. Bland annat gör han en egen tolkning av Thin Lizzys The Sun Goes Down.


Dare - Arc Of The Dawn

Så kom den äntligen, som jag har väntat. Den nya skivan av Dare. Dare's historia börjar i Thin Lizzy för ledaren Darren Wharton var med i bandet på Chinatown etc. Dare blev ett stort band på eget håll i och med debuten, och plattorna "Belief" och "Beneath The Shining Water" är två riktiga höjdarskivor med lugn irländsk/keltisk klang kombinerat med rak rock. Såna plattor som man bara myser till. Förväntan på Arc Of The Dawn som innehåller 12 låtar var stor, men tyvärr måste jag säga att denna platta inte alls fängslar mig som föregångarna. Faktiskt känns det stundvis som låtarna blir enformiga, och jag har faktiskt lite svårt att skilja dem åt - varför tyvärr inte heller betyget blir särskilt bra.

Betyg:







Releasedatum:
2009-10-26

Saxon gör nytt material

Saxon ska börja skriva nytt material nästa vecka för en ny platta. Man har också en rad liveinspelningar, bland annat från Wacken 2004, 2007 och 2009 att mixa för släpp i någon form. Till sommaren planerar man att göra festivalspelningar där man eventuellt kommer att fira 30-årsjubiléum för Wheels of Steel och Strong Arm of the Law genom att spela den ena eller båda i sin helhet.

Källa: www.swedenrock.com


Vem minns Route 45?

Här kommer det första inlägget om ett band som fängslat mig. Route 45 eller Väg 45 från Slagnäs. Vilka minns inte detta gäng. Jörgen Stenberg på sång, Staffan Bjuhr på gitarr/bas, Mattias Svahn, gitarr, Kenneth Eriksson, trummor, Robert Degerfalk, bas, Ing-Marie Bjuhr Bergström, synt/sång och Angela Stenberg, sång. Visste ni att denna anrika grupp faktiskt släppte en platta 1996? Den heter lite fyndigt "Hits we almost did....", och är faktiskt en riktig partyplatta. Inledningsspåret "The Letter" följs av bland andra Susie Q och inte minst Ted Nugents Dog Eat Dog med flera. Lite roligt är plattan spelades in på Tjintokk Records. Tjintokk AB är idag Arjeplogs kommuns största privata arbetsgivare, och startades av lokala bybor och är lokaliserat i Slagnäs. Idag är Angela och Jörgen Stenberg ägare av SIS AB ( Stenbergs i Slagnäs AB), och på hemsidan står följande: Grundaren och VD:n Jörgen Stenberg är sedan drygt 20-talet år en av förgrundsfigurerna inom den idag välkända biltestindustrin i Lappland, och startade 1986 det idag dominerande biltestföretaget NMI AB i den lilla byn Slagnäs i Arjeplogs kommun. Jag hoppas att vi får höra honom vid sångmicken fler gånger. Faktiskt så fick jag se Route 45 live på River Hotell i Sorsele för fyra år sedan, det var en efterlängtad comeback och det var fullt av nostalgiska inlandsbor.

Betyg:

 

Rick Springfield & Anvil till SRF

Idag släpptes ytterligare två artister till SRF, Rick Springfield och Anvil. Rick Springfiel var stor framförallt på 80-talet och firade stora triumfer med plattor som "Working Class Dog", "Living In Oz" och "Rock Of Life". Förra året gjorde han comeback med albumet "Venus In Overdrive" och där visade han att han fortfarande kan göra bra rocklåtar och live lär nog inte "gubben" vara sämre! Kanadensarna och 80-tals rockarna Anvil blir säkert ett roligt inslag, vem minns inte plattan Forged In Fire?


Dio är sjuk!

Vilken shock! Min stora idol, Ronnie James Dio, har cancer. För en dryg vecka sedan tvingades han att ställa in sin Europa-turné efter att han tagits in på sjukhus, och igår kom beskedet att han drabbats av cancer.
– Ronnie har fått diagnosen att han har ett tidigt skede av magcancer. Vi har omgående påbörjat behandling. Så fort Ronnie kommit igenom detta kommer han vara tillbaka på scenen, där han hör hemma, och uppträda för sina fans, skriver hans fru Wendy Dio på sajten ronniejamesdio.com

Hoppas på ett snabbt tillfrisknande!


Rockens drottning

Doro Pesch, eller Dorothee Pesch som hon egentligen heter, är defintivit hårdrockens drottning. Har ni inte hört henne, så rekommenderar jag starkt att prova på en platta av henne, och då plattan Classic Diamonds från 2004. På den plattan visar denna metalsångare från gruppen Warlock vilken röst hon har, där hon tillsammans med symfoniorkestern "The Classic Night Orkestra" gör några riktiga höjdare, och bäst är hennes och orkesterns tolkning av Judas Priest låt Breakin The Law. Det blir ett mäktig sound med hela orkestern bakom. Det sköna med Doro är att hon varvar riktiga metall-låtar med sköna ballader, och varvar mellan engelska och tyska. Doro har sålt över 2 miljoner plattor, och jag måste erkänna att jag hade stora förväntningar innan hon skulle göra entre på SRF:s stora scen och hon infriade alla. Det var en helt sanslöst bra konsert. Denna 46-åriga rockdrottning är kanon! Doro lämnade Warlock efter fyra plattor eftersom hon var den enda originalmedlem kvar och namnet Warlock tillhörde skivbolaget. Hon har emellertid efter flera år återfått rättigheterna till namnet Warlock.



Doro - Classic Diamonds

Betyg:



 


Releasedatum:
2004-10-06

Balance - In for the count

Här kommer en liten recension på en skiva som varje älskare av AOR och melodiös hårdrock måste ha i sin samling. Gruppen har enligt många gjort den bästa plattan inom melodiös hårdrock under 1980-talet.  Herrarna Peppy Castro, Doug Katsaros och Bob Kulick var männen bakom mästerverket, och jag tror att låten In for the count var en av de mest spelade när skivan släpptes 1982.  Gruppen har släppt sin andra platta i början av detta år. Bob Kulick är ingen amatör i sammahanget . Gitarristen är född 1950 och mest känd för sitt arbete med Kiss. Han är bror till Kiss-gitarristen Bruce Kulick. Kulick har varit studiomusiker åt Kiss vid ett flertal tillfällen. På sidan med studioinspelade spår på Alive II (1977) spelar han sologitarr på 4 av 5 låtar. På Killers (1982) hanterar han sologitarren på de fyra nyinspelade låtarna. Han har även bland annat spelat med Lou Reed (på Coney Island Baby), Alice Cooper, W.A.S.P. (på "The Crimson Idol") och Meat Loaf.

Betyg:





Bob Kulick längst till höger




Fajta hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Bob_Kulick"

SRF eller KISS ?

När man tror att man sett det mesta, så tog jag fel! Jag har varit i Sölvesborg tre år i rad på Sweden Rock Festival, SRF, Sveriges bästa festival. Där har man matats med ett utbud utan dess like, och hört och sett runt 30 band varje gång. Det har varit svårt att välja vilket band man ska se eftersom det spelas på tre scener samtidigt. Artister som Accept, Sammy Hagar, Black Sabbath, Whitesnake, Hammerfall, Motorhead och Dio är bara några av de stora artisterna jag sett. Men, det säger jag, inget slår AC/DC och deras konsert i Globen i våras. Känslan av att se världens största band på några få meters avstånd är enorm. Agnus & Co bjuder dessutom på en show som man sällan skådat. Gamla klassiker varvat med låtar från nya albumet Black Ice. Jag vet att skivan fått blandad kritik av AC/DC fans, men jag gillar plattan helskarpt. Jag vet att många inte gillar Brian Johnsons hesa röst, men jag gillar den helskarpt. Hur som helst har jag fått se världens största kultband inom hårdrocken live, och jag lovar att de gav valuta för pengarna, för billigt var det inte. Med det vill jag ha sagt att det är skillnad på konserter och festivaler. Konserter ger en kortare upplevelse där man är laddad till 100 procent under drygt två timmar, med enorma förväntningar och inte en möjlighet för bandet att misslyckas. En festival ger en lång upplevelse under några dygn där man kan gå på halvfart. Förväntningarna på konserten behöver inte vara 100 procent, och man kan gå på sparlåga under vissa delar. Istället ger en festival möjlighet att upptäcka nya band och skaffa nya vänner. Jag sitter just nu och funderar på om jag ska åka till SRF nästa år eller på KISS på stadion. Det infaller nämligen precis samma helg.


Lynyrd Skynyrd - God Guns

Detta är den första plattan med gruppen sedan 2003. 1973 släppte denna sydstatsgrupp sin första platta, och precis som med många band har vägen till dags dato varit fylld av blandad kvalité när det gäller skivor. Den här plattan är en riktig höjdare för er som gillar gruppens gamla album, svängig bluesrock när den är som bäst. Gruppen har också som jag ser det den bästa sångaren när det gäller denna typ av musik. Rick Medlocke heter han, och lämnade för några år sedan ett av mina absoluta favorutband, Blackfoot, för att pröva en solokarriär innan han anslöt sig till Lynyrd Skynyrd.  Inledningsspåret Still Unbroken är en riktig bra start på en bra platta.

Betyg:


Releasedatum:
2009-09-29


Första banden till SRF

I morse släppte man de första banden till Sweden Rock Festival 2010. Inte direkt några höjdare i mina ögon sett, men lite spännande dock med Bachman & Turner, Randy Bachman och Fred Turner, som spelar tillsammans för första gången på 19 år och gör sin första festivalspelning på Sweden Rock Festival. Konserten blir deras enda i Skandinavien.
Även de gamla rockarna SAGA kommer att spela. Det jag tycker känndes extra roligt var att norrmannen Jorn ska spela. Hade förmånen att se honom på Nordic Rock i umeå denna sommar, och han är riktigt bra, en röst som inte många har. Hans senaste platta är ett riktigt mästerverk, en recension av denna kommer senare.
Läs mer på:
www.swedenrock.com

Nyheter på hårdrockshimlen

Scorpions fortsätter att tillfredställa sina fans. Till våren kommer en ny skiva med namnet Sting in the Tail och med det börjar en två år lång världsturné och ett speciellt offentliggörande i januari.

Kiss spelningar i Sverige:
12.6 Stockholm, Stockholm Stadion (Sverige)
13.6 Malmö, Malmö Stadion (Sverige)

220 Volt. Vem minns inte dessa Jämtlänningar. Nu är de på gång igen och släpper en en EP dem 1/12 som innehåller en ny version av 25-årsjubilerande Heavy Christmas. Övriga låtar, också de i nya versioner, är In The End och Electric Messengers från Mind Over Muscle samt Firefall från Power Games.

Tank de gamla 80-talsrockarna tänker spela in en ny skiva. Man har än så länge fyra låtar klara, men hoppas kunna ge ut en fullängdare och åka på turné under 2010.


Kizz - Sonic Boom

Då var den här, den första plattan på 11 år från bandet som har spelat sedan jag var 7 år och har sålt över 80 miljoner skivor. Det här bandet var nog min absolut första kontakt med hårdrocken, men det blev aldrig så där på riktigt. Det var några jag hörde talas om och istället missade jag dessa artister under flera år. Jag dök rakt på monsterrockare som Tank och Demon. Min kusin som är tre år äldre lät däremot Kiss plattor snurra flitigt på skivtallriken. När jag väl fick upp ögonen för bandet var det nästan försent, Heavens on fire, var väl den låt som fick mig att fastna för gruppen. När jag köpte senaste plattan var inte förväntan särskilt stor, och efter de två första spelningarna var jag besviken. Jag fick ge dem en chans till. Efter fem genomspelningar så kan jag konstatera att detta är en riktigt höjdarplatta. En Rock´n roll av yppersta världsklass, och jag måste hålla med Gene Simmons som säger att det är den bästa plattan som man har gjort sedan Destroyer. Man får gå långt tillbaka i deras karriär för att hitta en sådan platta. Vilket rock, vilket ös. Det är en platta man måste ge en chans. Albumet, som producerats av bandets Paul Stanley, innehåller 11 nya låtar.karriär.
SONIC BOOM är det första KISS-albumet där gitarristen Tommy Thayer figurerar bredvid Paul Stanley, Gene Simmons och trummisen Eric Singer.
Jag ser fram mot deras konsert på Stockholms stadion den 12 juni 2010.

Betyg:



Releasedatum:
2009-10-07

Outloud - we´ll rock you to hell and back again!

Outloud är ett band som jag är säker på att vi kommer att få höra mer av, det lovar jag. Detta är rak hårdrock av yppersta klass. Det påminner om 80-talets glamrock, snabba gitarrer och trummor i högt tempo. Det som gör denna grupp så bra är deras melodiösa låtar och deras texter samt bra sång. De två inledningsspåren är riktigt bra och sätter prägel på plattan, och tredjespåret "Tonite" är en riktig partylåt som kan bli en klar hit. Bandet som har sina rötter i såväl USA som Grekland består av Bob Katsionis (Firewind), Mark Cross (Helloween), Tony Kash, Jason Mercury och sångaren Chandler Mogel (Talon).

Betyg:

En grupp att räkna med, rock så det öser!

Releasedatum:2009-08-26


http://www.myspace.com/outloudtheband

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0